Grundskola

Vad är grundskolan?

Grundskolan består av 9 läsår. Varje läsår består av en höst- och en vårtermin.

Grundskolan är en nioårig obligatorisk skolform. För de barn som inte kan genomföra sin skolgång i grundskolan finns specialskolan och den obligatoriska särskolan.

Vem går i grundskolan?
Grundskolan är obligatorisk och tillgänglig för alla barn mellan 7 och 16 år.

Hur ser verksamheten ut?
De allra flesta skolor i Sverige är kommunala, vilket innebär att det är kommunen som är huvudman för verksamheten.

Det vanligaste är att barnen går i en kommunal skola nära hemmet. Men eleverna och deras föräldrar har rätt att välja en annan kommunal skola, eller en från kommunen fristående skola.

De fristående skolorna är öppna för alla och måste vara godkända av Skolverket. Undervisningen i de fristående skolorna ska i huvudsak ha samma mål som i de kommunala skolorna, men kan ha en inriktning som skiljer sig från de kommunala skolornas. Om skolan inte följer gällande bestämmelser kan Skolverket återkalla godkännandet.

Det är vanligt att fristående skolor har en annan inriktning än den kommunala grundskolan, t.ex. speciell pedagogik (Montessori eller Waldorfpedagogik), språkligt/etnisk inriktning eller är skolor med en viss religiös prägel.

Hur sker bedömningen?
Terminsbetyg ges i slutet av höst- och vårterminen under läsår 8, samt i slutet av höstterminen under läsår 9. Slutbetyg ska utfärdas när skolplikten upphör. Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller 16 år.

Terminsbetyg och slutbetyg sätts av läraren och som betyg används:

Godkänd (G)
Väl godkänd (VG)
Mycket väl godkänd (MVG)

Det finns nationellt fastställda kriterier för betygen VG och MVG. Vid bedömningen inför slutbetyget läsår 9 ska läraren utgå från de mål som finns i kursplanerna för att eleven ska få betyget Godkänd. Terminsbetygen sätts i förhållande till de lokala mål som bestämts för ett ämne.

Om eleven inte uppnår målen för Godkänd i ett ämne eller för alla ämnen i ett ämnesblock ges inget betyg. Då ska ett skriftligt omdöme som visar hur det gått i ämnet eller ämnesblocket ges. I omdömet kan det stå vilka stödåtgärder som vidtagits.

Utvecklingssamtal
Varje termin under hela grundskolan ska läraren ha utvecklingssamtal med eleven och elevens vårdnadshavare. Då ska man samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i och i kursplanerna och tydliggöra vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen. På begäran av elevens vårdnadshavare ska läraren, som ett komplement till utvecklingssamtalet, lämna skriftlig information om elevens skolgång. Det får inte ha karaktären av ett betyg.

Vad styr verksamheten?

En nationellt fastställd läroplan anger skolans värdegrund och grundläggande mål och riktlinjer. Den är gemensam för grundskolan, sameskolan, den obligatoriska särskolan och specialskolan.
En nationellt fastställd kursplan för varje enskilt ämne.
En nationellt fastställd timplan som anger minsta garanterade tid som eleverna har rätt att få lärarledd undervisning i olika ämnen.
En kommunalt fastställd skolplan som visar hur kommunens skolor ska organiseras och utvecklas.
En lokal arbetsplan på varje enskild skola som är en anpassning av läroplanens, kursplanernas och skolplanens innehåll till skolans organisation, arbetssätt och lokala förhållanden.